Välj en sida


Då börjar det bli dags att ta sig i kragen, ge sig ut till vallokalen på Söndag. Denna detalj som snart börjar kännas bekant efter x antal valdeltagande från 18 års ålder. Jag ska inte gissa som min dotter tror att vi gör. Utan lägga min röst på det som ger avstamp om vad som är bäst för Sverige. Men, vad tusan ska jag rösta på?

Inget parti tycker som jag
Det gör det svårare då jag velar mellan alternativen på den högra sidan, men ett val måste jag göra. Valet 2014 är för mig att välja mellan pest eller kolera. Du dör av båda, synnerhet lika otrevligt och det är precis så drastiskt jag ser på det hela. Media har jag inte större tycke för heller, särskilt den särbehandling som sker gentemot partierna. SVT som försöker vara politiskt oberoende och ge balans, är ett lika patetiskt försök som det är för mig att sätta på mig trikådräkten och dansa balett. Jag stönar bara jag ska ta upp leksaker från golvet.

När jag gör tester så hamnar Moderaterna närmast och av outgrundlig anledning Sverigedemokraterna. Men, det är i sak inte så konstigt eftersom det är ett borgerligt parti, vars agenda avskiljer sig kring flyktingpolitiken. Hade det inte varit för en öppen invandring, ja då hade inte mina morföräldrar varit här. Hade jag då existerat i detta underbara land? Näe, tror inte det.

Man uppmanas att rösta på den man tycker ligger en närmast, i detta fall får jag ta den tanken hellre än att rösta blankt. Den idén ser jag som det sämsta, för tar man inte ställning, har man inte den luxuösa rätten att klaga.

 

Det går inte att undgå Moderaternas framgång, senast läste jag i The Economist som är en av världens största tidningar internationellt. Att Anders Borg har gjort ett tydligt avstamp i ett krisande Europa ur ett ekonomiskt perspektiv. Sverige har fortfarande störst skattetryck på medborgarna i Europa, men ändå har det skapats väsentligt stora skillnader.

Citat kommer alltid bäst från källan, exvis:

”Anders Borg, the (formerly pony-tailed) centre-right finance minister since 2006, likes to trot out numbers for his time in office: GDP growth of 12.6%, a rise in gross disposable incomes of almost 20%, a budget moving into surplus and a public debt barely above 40% of GDP. These figures not only outshine Britain and the euro zone; they also eclipse America.”

Siffror talar oftast för sig själv, men smartare än så är tydligen inte Svenskarna generellt sätt. Jag kan bistå med en milslång artikel om vad den sittande regeringen har gjort de senaste 2 mandatperioder. Tydligen så tror folk att det ska lösa sig så otroligt bra med en rödgrön regering som aldrig tidigare har varit så pass oeniga som nu enligt mina indicier.

 

Promenaden…
Jo, den bär med sig tankarna om hur det kommer se ut ifall vi får den första kvinnliga statsministern. För min röst går oavkortat till Centerpartiet. Samhället utgår alltid från bonden, och Centern står för ett företagsklimat vilket ligger mig nära om hjärtat.